Jag har bestämt mej, jag ska bli vegeterian. Om du läser här nedanför så förstår du nog varför. Jag ska bli en mycket bättre människa från och med nu, för jag vill inte att mina barn /barn barn/ djur ska få ett helvete och inte få uppleva naturens under. VI MÅSTE GÖRA NÅGONTING mot det här, växthus effekten och allt djurplågeri och svält. Gör som jag, bli medlem på www.wwf.se, bli fadder åt en isbjörn, eller varför inte en tiger eller späckhuggare? Snälla, tänk lite, jag tror inte du skulle vilja uppleva något så fruktansvärt som dom stackars djuren. Läs hela texten här nedan så är du snäll, och sprid detta vidare till alla du känner.

gå in på www.djurensratt.se och protestera mot det där jävla får-plågeriet i australien!!

Varje år dödas omkring 75 miljoner djur inom det svenska lantbruket. Inte nog med det, omkring 5 miljarder fiskar får sätta livet till i Sverige varje år. I de moderna djurfabrikerna är djurens miljöer onaturliga och stressande. Den hårda aveln har gjort många djur extremt snabbväxande, men också sjuka. I samband med djurtransporter skadas och dödas tiotusentals individer varje år. De flesta djur slutar sina dagar på stora, skrämmande fabriksslakterier där personalen arbetar under hård tidspress och inte tar någon hänsyn till de enskilda djuren. Resultatet är ett fruktansvärt lidande för ett oräkneligt antal djur.

Korna, kalvarna och tjurarna
I Bregottreklamen gör korna inte annat än idylliskt betar tillsammans med sina kalvar på gröna ängar. Sanningen är att kalven för det mesta tas från kon strax efter födseln, vilket leder till saknad och sorg hos båda djuren. Detta görs för att kons mjölk ska säljas till människor istället för att ges till kalven. Under vinterhalvåret står de flesta kor i Sverige uppbundna inomhus och kan bara stå upp eller ligga ner på samma fläck. De som inte är uppbundna går lösa inomhus. Efter 4-5 år anses mjölkkon "utsliten" och dödas i förtid. 65 procent av nötköttet som köps kommer från mjölkkorna och deras hankalvar.

Grisarna
Varje år dödas cirka 3 miljoner grisar i Sverige. 99 procent av dessa lever hela sina liv inomhus. Många ser solljus för första och enda gången när slaktbilen kommer för att köra dem till slakteriet. Hangrisarna kastreras strax efter födseln, utan bedövning. De små griskultingarna skiljs från sin mamma vid en onaturligt tidig ålder. Boxarna är trånga och grisarna saknar ofta strö. De svenska grisarna får inte utlopp för sina naturliga behov av att böka, undersöka och röra på sig.

Hönorna
Av Sveriges drygt 6 miljoner hönor lever över en tredjedel fortfarande i små burar där de knappt har utrymme att sträcka ut vingarna. De tillåtna burarna i Sverige är så kallade modifierade burar. De innehåller sandbad, rede och sittpinne. Det låter kanske trevligt, men buren är fortfarande liten och hönornas behov av att kunna röra på sig har helt ignorerats. Av de hönor som slipper burarna, får de flesta leva hela sina liv helt inomhus och i svår trängsel. Varje år kläcks också 5 miljoner tuppkycklingar. Eftersom de inte producerar några ägg så betraktas de som olönsamma och mals ner levande strax efter kläckningen.

Kycklingarna
Kycklingkött har blivit populär och billig mat. Men kycklingarna har fått betala dyrt för det låga priset i frysdisken. De kläcks i maskiner och får aldrig träffa sin mamma. De små kycklingarna växer så snabbt att benen i många fall inte orkar bära den tunga kroppen. Kycklingarna växer upp i stallar där över 30 000 individer kan trängas ihop. De tvingas gå och ligga i sin egen avföring hela livet. Efter bara 35 dagar är det dags för slakt. Tiotusentals fåglar dör redan under slakttransporterna. På slakteriet hängs kycklingarna upp och ned i fötterna vid fullt medvetande. Sedan släpas deras huvuden genom ett elektriskt vattenbad, avsett att bedöva, innan halsen skärs av i en maskin. Varje år dödas 70 miljoner kycklingar enbart i Sverige.

Fiskarna
Många människor har svårt att identifiera sig med fiskar. Kanske är det för att de saknar ansiktsuttryck och lever i vattnet där vi sällan ser dem. Men forskning har visat att fiskar precis som andra djur kan känna smärta och lida. Trots det utsätts de regelbundet för svårt lidande. De fångas på krokar för "nöjes" skull, de kläms i fiskebåtarnas nät och kvävs till döds när de dras upp i luften. Hanteringen och slaktmetoderna på "fiskodlingarna" är också mycket plågsamma för fiskarna. I Sverige dödas varje år omkring 5 miljarder fiskar. Man pratar dock ofta om fiskar i kilo, inte om antal individer. Det säger en del om synen på fiskar.

För miljöns och andra människors skull
"Det är väl min ensak om jag äter kött?" Ja, så kan man förstås tänka - om man inte bryr sig om att djuren dör. Men samtidigt inte. Det är nämligen inte bara djurens liv det handlar om. Ditt val av mat påverkar många fler människor än du kan ana - faktiskt hela vår jord. Ta vattnet som ett exempel. Färskvatten är en av vår tids stora miljö- och överlevnadsfrågor. Ungefär en miljard människor saknar tillgång till färskt dricksvatten. Samtidigt innebär köttproduktionen ett enormt slöseri med denna viktiga bristvara. Köttätandet är också en stor energitjuv. I studien "Vegan, vegetarian, allätare" från Sveriges Lantbruksuniversitet (1997) visade det sig att vegankosten var den mest energisnåla kosten. Vegankosten:

medförde de lägsta utsläppen av metan, ammoniak och kväve.
krävde minst energi att framställa (nötkött kräver 15 gånger mer energi än baljväxter).
använde knappt hälften av åkermarkarealen jämfört med blandkosten (1 000 m² istället för 2 300 m² per person).
Visste du att:

Djuruppfödningen bidrar med 18 procent av växthusgasutsläppen? Det är mer än vad hela transportsektorn, inklusive flyget, bidrar till.
Sojabönor är mycket näringsrika baljväxter som kan användas till många vegetariska produkter. Men istället för att livnära människor används 80 procent av all världens soja idag till att föda upp djur till köttproduktion.
I USA används 70 procent av all odlad majs till djurfoder, liksom 66 procent av Sveriges spannmål. År 2004 importerades dessutom 293 000 ton sojabönor för att användas till djurfoder.
Det krävs mer än fem gånger så mycket vatten för att producera ett kilo kött jämfört med ett kilo vegetabilier.
Jordbruket och djuruppfödningen är två av de största källorna till kväveutsläpp i Sverige. Kväveutsläppen medför övergödning av våra sjöar och vattendrag. Övergödningen leder till fiskdöd och förstörda havs- och sjöbottnar.
Bakterier som blir resistenta mot antibiotika är huvudsakligen ett resultat av antibiotikaanvändningen i djurindustrin. Förhållandena i dagens djurfabriker ökar dramatiskt riskerna för att virus och bakterier ska sprida sig mellan djur och människor.
Sanningen är enkel: Varje gång du väljer bort falukorven och istället tar sojakorven räddar du inte bara djurliv. Du räddar också en bit av jorden och frigör vatten, energi, odlingsmark och mat till människor som har ett desperat överlevnadsbehov. Något att fundera på!

Somliga är oroliga över att våra landskap skulle växa igen om vi inte längre åt kött eftersom betesdjuren då skulle försvinna. Men enligt Sveriges Lantbruksuniversitet skulle köttkonsumtionen kunna minska med 75-80 procent utan att upprätthållandet av de naturliga betesmarkerna behövde äventyras. Och det finns andra sätt att lösa problemet. Redan nu jobbar djur som landskapsvårdare. De får kost och logi mot att de betar av landskapet - utan att behöva slaktas efter några månader. Nästan alla grisar föds upp inomhus i trånga stallar. Det leder inte bara till lidande för djuren - koncentrationen ger även miljöproblem.

För din egen hälsas skull
Forskningen visar att vegetarisk mat är bra för hälsan. Veganer och vegetarianer är mindre drabbade av övervikt/fetma, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Deras livslängd är några år längre än den genomsnittlige blandkostarens.

"Vegetarianer har den bästa kosthållniingen. De har den lägsta frekvensen av hjärt- och kärlsjukdomar av alla grupper i landet."
William Castelli, läkare och chef för Framingham Health Study, en av de största och längsta epidemiologiska studierna över kostvanor och hjärtsjukdomar någonsin

"Det finns mängder av vinster att göra med en vegetarisk kost. Argumenten för dem är odiskutabla."
Michael Sjöström, MD, chef för Enheten för preventiv näringslära på Karolinska Insitutet